Jag har nog fler skor i min skogarderob än vad många har under en hel livstid, men efter graviditeten med River så får jag inte i fötterna i nästan något par och ännu värre blev det nu efter Elliot. Kan fötterna verkligen växa och bli så annorlunda av en graviditet? Tydligen 😀
Idag fick därför dessa snyggingar följa med hem.
Pappan tog med River till sitt ”heaven on earth”, ishallen.. och jag har faktiskt lagt mig raklång på soffan. Sömnbrist utan dess like och dessutom totalt utpumpad efter en träff med min kurator. När man förlorar sitt barn så kopplas ju en kurator in på rutin, jag hade ju kontakt med min sedan innan pga förlossningsdepressionen jag fick med River och jag är så glad att jag har henne och dom här träffarna. Innan jag sökte hjälp för förlossningsdepressionen så vägrade jag använda mig av en kurator, jag såg inte hur det skulle kunna hjälpa mig att prata med en främmande människa.. Såhär i dagsläget är hon utan tvekan en av dom viktigaste personerna i mitt liv, och det trots att vi inte känner varandra ”på riktigt”.. Det är så skönt att få gå dit och tömma sig totalt på känslor och tårar och prata om Elliot och allt där till till ett par öron som aldrig tröttnar.. Idag lämnade jag min berättelse om Elliot till henne. Vi brukar faktiskt ”kommunicera” med hjälp av mina texter då jag har lättare för att skriva än att prata och hon älskar att läsa det säger hon, så det ska bli roligt att höra vad hon tycker om hela Elliot historien.
Så, det jag ville säga var bara att tveka aldrig att ta hjälp av en kurator.. Man behöver inte ha drabbats av något eller varit med om något, utan dom finns där om man bara vill prata om vad som helst, livet. Och via BVC finns jätte bra kuratorer för oss mammor ( och pappor såklart). Så tveka som sagt aldrig, alla ni som skrivit att ni känt er lika som jag gjorde efter min förlossning. Det är mitt enda tips, kuratorerna har en läkande effekt utan dess like.
Kram! ♥
Verkligen lyckad desgin speciellt att topparna har olika vinklar ff6r att inte tala om glacyren <3! den fanns inte de5 jag hf6ll pe5 pe5 80-talet vi fick "bara" enfe4rgat ff6rutom en ge5ng o de5 tog alla den he4r "melerade" sorten se5 le4raren drog in den…Vasen jag gjorde med den glacyer blev je4ttefin men ff6nsterputsaren vi hade hemma lyckades sle5 sf6nder den o jag skulle fe5 en motsvarande, men hur kan me1n fe5 det ne4r man gjort den sje4lv…?!Kramis i fre5n en som kanske skulle ta o fota sina allster som e kvar se5 att man minns dom…
Här finns en till skogalning! *räcker upp en hand*
Var dock några skor jag inte kunde ha efter Charlie så jag har sålt bort en del och ”tyvärr” inte shoppat på mig så mycket nytt. Jag älskade (och älskar) klackar, men när tusan ska man ha dom när man har småbarn?! Går ju inte ha dem på barnvagnspromenader eller när man ska springa efter en vild tvååring… Så jag försöker hitta snygga alternativ med lägre/plattare klack. Dock inte så lätt då allt jag vill ha är så dyrt! Och nu när vi är husägare så känns det aldrig som jag har pengar över… 😛
Oh riktigt snygga skor, helt i min smak.. är en riktigt skooman jag oxå, älskar skor å folk blir helt tokiga när dom ser hur många skor jag har haha!
Skönt att kunna prata av sej, tror faktiskt att de kan vara lättare å prata av sej med någon som inte känner en som ens vänner å familj gör. De blir lixom inte riktigt samma sak och prata med en ”främling” som med ens närmaste. Skönt att du har hittat någon som du trivs me och kan prata om allt med 🙂
Kram !
Skit snygga skor 🙂
Kanon att de hjälper dig att prata med en kurator
har försökt flera gånger och prata med kurator/pskylog men
de funkar inte riktigt för mig tyvärr.
Kram kram
Helt rätt inställning! Det är ingen ”stor grej” att gå till en kurator, det kan alla göra om man vid något tillfälle (eller en längre period) mår dåligt.
Grymt snygga skor! Vart köpte du dem och fanns de i svart? 😉
Hej! Jag funderar själv på att ta kontakt med en kurator nu när jag fick andra barnet så mår jag inte riktigt bra.. Kan inte sätta fingret på vad det är.. Men jag är rädd för att gå till en kurator, får dom igång samtalet eller måste jag börja? Hur ska jag börja..? Jag är själv en ganska tyst och blyg person så jag får ångest av att tänka på att behöva prata.med en kurator.. Men det är ju den hjälp som finns så jag kanske måste ge det ett försök. Ditt inlägg fick mig iallafall att känna mig tryggare med att ta upp detta på BVC. Kram