Ingen lillebror än inte.. Lugnet här inne beror bara på fortsatt sjukstuga.. Det vidrigaste viruset någonsin. Har ju inte så mycket att jämföra med då vi brukar klara oss men ändå, detta är så jobbigt! Och stressande då man vet att man har begränsad tid till att bli frisk.. Ja, det blir lite kaos i livet just nu, minst sagt. Idag har det gått en månad sedan vi var på första ULet och fick dåliga besked.. Det känns som ett år..
Det blev ingen vattentömningen i Fredags heller. Dels på grund av sjukdom och för att läkaren inte tyckte att det var nån mening. Det har ju inte fungerat tidigare, så nu är det igångsättning som gäller för att få slut på lidandet. Ja, för det är så han uttrycker det och det är faktiskt så jag känner just nu. Även om jag vet att lidandet efter förlossningen blir betydligt värre, men det går inte att tänka på. En förlossning är tillräckligt läskig som det är. Det har alltid skrämt mig. Och även om jag vet att jag fött ett barn tidigare och att jag klarade hur bra som helst då, så är jag lika nervös denna gång, så för att försöka förebereda sig mentalt på smärtan och allt som kommer med förlossningen så måste jag fokusera på det och inte det som kommer efteråt. Så som sagt, jag försöker att tänka på att om några dagar så är det slut på allt det här med en ond kropp, en sprängade mage, svårt att andas och allt det där.. Alltid något.. Den ena smärtan avlöser den andra med andra ord. Fan..
KRAM PÅ DIG!
tänker på dig/er.
Tänker på er varje dag! Jag önskar så att jag kunde ta smärtan ifrån er. Världen är så orättvis och fruktansvärd ibland! 🙁
Vill också skriva att fysiskt så brukar ju andra förlossningen gå mycket snabbare och smidigare. När jag fick andra barnet så tog det mindre än hälften så lång tid eftersom storasyskonet redan tagit den vägen. Jag önskar er stort lycka till! Du är så stark och din lilla kämpe i magen verkar vara en riktig fighter! <3
Jag önskar att du kunde få dela ut din smärta över allt det här på många många människor, så att du skulle slippa ta allt. Jag vande mig aldrig på tanken av en förlossning. Har varit jätteläskigt alla 3 gångerna. Men då har man ändå vetat att man fått sin "belöning" efteråt.
Många många styrkekramar till dig/Er!!
<3
Usch ja man är lika nervös inför förlossningen denna gången, men kan tänka mig att det är så mkt värre för er som inte vet hur det blir efterråt <3
Massa styrkekramar! Har ni fått tid för igångsättning? Kram
här halkade jag in på din blogg, känner inte dig men tänker på dig <3 fy vad livet är orättvist, många styrkekramar till er
Vad skönt att du får en igångsättning ändå! Skickar mycket styrka till dig. Kram
Usch då! Lider med dig. Det verkar alltid var något. Nu får du bli frisk så du orkar med förlossningen. Lycka till med allt.
önskar jag kunde ta den smärtan ifrån dig amanda, så du iaf slapp litegrann. men du klarade det galant förra gången och det gör du säkert den här gången också <3 jag kan inte säga att jag förstår, men jag kan tänka mig att det känns värre när man inte vet vad som väntar när allt är klart.. ni förtjänar inte det här.. men tänk vad otroligt stark han är, en riktig kämpe som har klarat sig så här långt även fast han är så sjuk. han vill verkligen träffa sina fina föräldrar <33
<3 tänker på er!