Hur kommer det sig att man kan sakna en liten människa som ligger i rummet bredvid och sover? En liten människa som man ändå har spenderat hela eftermiddagen/kvällen med? Åh, vad jag saknar och längtar tills River vaknar imorgon. Jag ska väcka honom tidigare imorgon, idag sov han jätte länge så vi hann bara slänga i oss frukost för att sedan gå till dagis, det gillar jag inte!! Jag vill hinna med vårat morgonmys i soffan och alla härliga pratstunder man har med honom nu =) Dessutom så har jag haft fullt upp med hemmafix hela ftermiddagen så det har inte blivit mycket lek tillsammans eller något och det är därför jag känner saknad. Det känns som vi inte hunnit träffas nånting idag, buhu :/ Lääängtar så tills imorgon bitti.
Jacka från cubus och mössa från name it.
Nu ligger jag på soffan och har precis tagit en alvedon. Sammandragningar bara molar och molar och mensvärkar sig (härlig svenska hihi). Jag hoppas det ger sig. Att man aldrig lär sig att sluta hålla på och pyssla runt i tid. Morr.. Sist jag kände den här känslan så föddes Elliot 1,45 timme senare, men här ska det inte födas barn på länge utan jag tänker ta mig en macka och sen ska jag krypa ner.
Kvällskram ♥
