Kommer bli galen..
Publicerad,
Bilden som jag publicerade här på bloggen när vi varit på RUL och fått vetat att det bodde en lillebror i min mage.
Jag tror seriöst att jag kommer att bli knäpp. Vart jag är går eller tittar så ser jag barnvagnar eller bebisar. Bara jag loggar in på facebook så ser jag bebisar eller nyblivna gravida. Jag missunnar ingen, tvärtom. Jag glädjs med alla som får uppleva det underbara med att få barn, speciellt vänner och bekanta så ingen ska tro att det gör ont i mig på det viset när folk får sina bebisar eller blir gravida. Det är bara det att jag vill också! Jag har varit gravid och jag har ju fått min bebis, men jag fick inte behålla honom och därmed blir längtan efter bebis ännu större. Om längtan var stor under graviditeten så är det ju ingenting motför vad den är nu. Mina armar skriker efter att få bära och vagga mitt barn. Min kropp skriker efter Elliot. Vart jag än går så har jag hela tiden känslan av att jag glömt något. Åker vi iväg med bilen så har vi glömt en bilstol, går vi på promenad så har vi glömt en vagn osv osv.
Saknaden gör mig galen!
Hej, jag kan inte i min vildaste fantsi sätt mig in i hur du känner för jag har själv aldrig varit med om något så hemskt. Jag beklagar verkligen och vill ge er all lycka i framtiden. Ni verkar var en stark och fin familj ♥
Kram
Finner inte ord! Finns ingen möjlighet att tänka sig vad du går igenom. Det enda jag kan ge är en massa styrkekramar! <3
Nu är inte det samma sak, men då vi hade fått missfall så var det sådär för mig, jag såg gravida överallt, alla blev gravida eller gick med barnvagnar och man såg bebisar, överallt.
jag hoppas att ni blir gravida igen snabbt om ni nu vill det.
stora kramar till dig.
Usch, så fruktansvärt jobbigt. Går inte ens att föreställa sig. Ta hand om varandra! Kram!
Blir ledsen när jag läser det här… och tänker att det är helt normalt att du känner så, både fysiskt och psykiskt så var du/ni inställda på att bli fyra. Framförallt du som burit på honom så lång tid. Något saknas, Elliot saknas… Det är så hemsk att ni ska behöva genomlida det här.. Jag hoppas av hela mitt hjärta att ni en dag får bli fem. När ni är redo för det och de bestämmer bara ni.
Har du någon som varit med i ”liknande” situation att prata med? Jag tänkte att det kanske kunde kännas bra, om du nu vill prata med någon vill säga… Det vara bara en tanke.
KRAM! <3
Men lilla du, vad ledsen jag blir när du skriver så. Jag har inte hunnit läsa hela din blogg än men börjar förstå vad som hänt er
Styrkekramar från en mormor
Thibia.blogg.se
Kan verkligen inte förstå, måste vara ett rent helvete. SKickar en stor kram.
<3