Mandy – Mamma & änglamamma

I gult..

Idag är jag.. gul 😉

En ganska enkel dag lider mot sitt slut. En tung och jobbig dag. Det går upp och ner men just nu går det bara ner och den blir bara mer jobbigt för varje dag, saknade alltså. Jag försöker att sysselsätta mig med saker som jag skrivit så många gånger tidigare. Jag pyntar och ändrar och gör fint här hemma för jag vet att det glädjer mig innerst inne. Just nu gör ingenting mig glad dock. Det är det som är mest jobbigt, att det inte finns någonstans där man kan tanka energi då man inte njuter av något. Det enda jag känner att jag behöver är en resa nånstans. Skulle helst vilja åka redan i helgen. Bara en hotellhelg i Stockholm skulle räcka. Jag skulle till och med kunna dra iväg själv, bara för att komma bort en stund.

Iallafall så köpte jag lite stenar och pyntade lite på Elliots grav idag. Blev inte klar då jag inte hittade tillräckligt med stenar, men det är iallafall lite finare än en jordhög nu. Det ska bli skönt när det vuxit upp lite gräs och gravstenen är på plats, då kommer det inte kännas så kallt och tomt som det gör just nu. Aja, nu avslutar vi den här dagen i tv soffan. Får se hur länge jag blir kvar här innan det kryper i kroppen.

Kvällskram! ♥

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Sandra

    Å Amanda jag har inte förlorat ett barn, jag vet inte hur den sorgen känns men jag tror( kan tänka mig) att det tar tid. Att alla sorg tar tid och att den värsta (som jag kan föreställa mig) att förlora sitt barn tar än mer tid. Att det tar tid innan man har förstått, att det i början blir mer och mer smärtsamt.. att det är en del av sorgen. Och vad definieras som början, det är olika för alla…

    Jag tänker på er så ofta, på dig, och på allt som ni går igenom. Du skriver så fint om Elliot, din ord når ända in i hjärtat.

    Många varma kramar och all omtanke till dig/ er! <3

stats